| Tillgänglighet: | |
|---|---|
| Kvantitet: | |
Kliniskt relevant – Två kompletterande modeller täcker allergeninducerad urtikaria och passiv IgE-medierad anafylaxi, som nära efterliknar mänsklig sjukdom.
Kvantifierbara endpoints – Kliniska poäng, wheal-storlek, serum-IgE, blodeosinofiler, hudhistopatologi (HE, toluidinblått), mastcellsdegranulering.
Mekanismdriven – HDM-modellen återspeglar miljöallergensensibilisering; PCA-modellen isolerar IgE/mastcellsaxeln.
Translationellt värde – Idealiskt för att testa anti-IgE biologiska läkemedel, mastcellsstabilisatorer, H1-antihistaminer och antiinflammatoriska medel.
IND-färdiga datapaket – Studier kan utföras i enlighet med GLP-principer.
Representativa data från vår NHP urtikariamodell:
HDM-inducerad NHP-urtikariamodell


•
HDM-inducerad NHP-urtikariamodell

• Effekttester av anti-IgE biologiska läkemedel (omalizumab, ligelizumab), mastcellsstabilisatorer (cromolyn), H1-antihistaminer och antiinflammatoriska medel
• Målvalidering för IgE/FcεRI-väg och mastcellbiologi
• Upptäckt av biomarkörer (IgE, eosinofiler, mastcellsmediatorer)
• Studier av verkningsmekanism (MOA) för antiallergiska föreningar
• IND-möjliggörande säkerhetsfarmakologiska studier
Parameter |
HDM-inducerad urtikariamodell |
DNP-IgE & DNFB-inducerad PCA-modell |
Art |
Cynomolgus macaque ( Macaca fascicularis ) |
Cynomolgus macaque ( Macaca fascicularis ) |
Induktionsmetod |
Upprepad epikutan eller intradermal HDM-extraktsensibilisering |
Intradermal injektion av DNP-IgE följt av DNFB-utmaning (topisk eller intradermal) |
Studietid |
4–6 veckor (sensibilisering + utmaning) |
1–2 veckor (passiv sensibilisering + akut utmaning) |
Viktiga slutpunkter |
Klinisk poäng (wheal/flare), serum-IgE, blodeosinofiler, hud H&E-poäng, toluidinblått (mastcellsdegranulering), eosinofilinfiltration |
Kornstorlek, kliniska egenskaper, blodeosinofiler (valfritt), mastcellsdegranulering |
Datapaket |
Rådata, analysrapporter, kliniska fotografier, histologibilder (HE, toluidinblått), bioinformatik (valfritt) | |
F: Vilka är skillnaderna mellan de två urtikariamodellerna?
S: HDM-modellen representerar allergeninducerad urtikaria genom aktiv sensibilisering, som involverar IgE-produktion och rekrytering av eosinofiler. PCA-modellen är en passiv IgE-medierad akut reaktion som direkt testar mastcell/IgE-axel utan aktiv sensibilisering.
F: Vilken modell är mer lämpad för att testa anti-IgE-terapier?
S: Båda kan användas, men PCA-modellen (passiv sensibilisering) tillåter exakt kontroll av IgE-nivåer och är idealisk för att utvärdera läkemedel som riktar sig mot IgE eller dess receptor. HDM-modellen återspeglar bättre kronisk allergenexponering och associerade immunsvar.
F: Kan dessa modeller användas för IND-aktiverande studier?
A: Ja. Studier kan utföras i enlighet med GLP-principer för regulatoriska inlämningar (FDA, EMA).
F: Erbjuder ni skräddarsydda studieprotokoll (t.ex. olika allergener, IgE-koncentrationer)?
A: Absolut. Vårt forskarteam skräddarsyr sensibiliseringsprotokoll, utmaningsscheman och slutpunktsanalyser för din specifika läkemedelskandidat.