| Kvantitet: | |
|---|---|
Bred sjukdomstäckning – Xenogena (human PBMC), allogena MHC-felmatchade akuta och kronisk lupusliknande GVHD-modeller tillgängliga.
Kvantifierbara effektmått – Kroppsvikt, överlevnadsgrad, GVHD klinisk poäng (0-10 skala med hållning, aktivitet, päls, hud), serumautoantikroppar (anti-dsDNA, IgG), proteinuri, histopatologi.
Mekanismdriven – Human PBMC-modell för humanspecifik terapi; allogena modeller för T-cellsmedierad GVHD; kronisk modell för autoantikroppsmedierad patologi.
Translationsvärde – Idealiskt för att testa immunsuppressiva medel (kalcineurinhämmare, mTOR-hämmare), biologiska läkemedel (anti-TNF, anti-IL-6R) och cellbaserade terapier.
IND-färdiga datapaket – Studier kan utföras i enlighet med GLP-principer.
Human PBMC-inducerad akut GVHD-modell
B6-mjältceller Inducerad B6D2F1 aGVHD-modell
DBA/2-lymfocytinducerad B6D2F1 cGVHD-modell
• Effekttester av immunsuppressiva medel (takrolimus, ciklosporin, mykofenolatmofetil, mTOR-hämmare) för förebyggande och behandling av GVHD
• Utvärdering av biologiska läkemedel riktade mot T-celler (anti-CD3, anti-CD4), cytokiner (anti-IL-6R, anti-TNF) och samstimuleringsvägar (CTLA-4-Ig)
• Testning av cellbaserade terapier (Tregs, MSCs) och antikroppsutarmande strategier
• Målvalidering för T-cellsaktivering, autoantikroppsproduktion och multiorganpatologi
• IND-möjliggörande farmakologi och toxikologistudier
Parameter |
Human PBMC aGVHD-modell |
B6 → B6D2F1 aGVHD-modell | DBA/2 → B6D2F1 cGVHD-modell |
Art/Stam |
NSG-mus (mottagare) |
B6 → B6D2F1 | DBA/2 → B6D2F1 |
Sjukdomstyp |
Akut (xenogen) | Akut (allogen) | Kronisk (lupus-liknande) |
Viktiga slutpunkter |
Kroppsvikt, överlevnad, GVHD-poäng | Överlevnad, GVHD-poäng | Kroppsvikt, överlevnad, GVHD-poäng, serum IgG, anti-dsDNA, proteinuri, blodbiokemi, njurpatologi |
F: Vilka är skillnaderna mellan de tre GVHD-modellerna?
S: Den mänskliga PBMC-modellen är xenogen, idealisk för att testa humanspecifik terapi. B6 → B6D2F1-modellen är en MHC-felmatchad allogen akut GVHD. DBA/2 → B6D2F1-modellen är en kronisk, lupusliknande GVHD med autoantikroppsproduktion, nefrit och multiorganfibros.
F: Vilken modell är mest lämplig för att testa anti-human biologiska läkemedel?
S: Den humana PBMC-inducerade aGVHD-modellen i NSG-möss är det föredragna valet för att utvärdera humanspecifika antikroppar (t.ex. anti-CD3, anti-CD4, anti-IL-6R) eftersom donatorns T-celler är mänskliga.
F: Kan dessa modeller användas för IND-aktiverande studier?
A: Ja. Studier kan utföras i enlighet med GLP-principer för regulatoriska inlämningar (FDA, EMA).
F: Erbjuder ni skräddarsydda studieprotokoll (t.ex. olika antal donatorceller, tidpunkt för behandling)?
A: Absolut. Vårt forskarteam skräddarsyr induktionsprotokoll, behandlingsscheman och slutpunktsanalyser för din specifika läkemedelskandidat.
F: Vilken är den typiska tidslinjen för en pilotstudie om effektivitet?
S: Akut GVHD-studier pågår vanligtvis 4–6 veckor efter transplantation; kroniska GVHD-studier kan sträcka sig till 8–12 veckor för fullständig utveckling av autoantikroppar och organpatologi.
